För vilken bokhandlare man än vänder sig till, så finns där alltid talböcker att få tag på. Något som ju onekligen är väldigt positivt då detta pekar på att man vill att alla ska kunna ta del av litteraturen på ett eller annat sätt.

Något som är lite extra kul med just ljudböcker är att man ofta anlitar talare som är kändisar. Det vill säga att den som är berättare till boken väldigt ofta är en känd skådespelare eller programledare. Detta hör inte till ovanligheterna då detta kan locka köpare, men framförallt på grund av att skådespelare är bra på denna typ av retorik.

Man kan alltså utan tvekan konstatera att böcker och litteratur är något som bara blir allt mer populärare för varje år som går. Detta, oavsett om det handlar om ljudböcker eller vanliga hederliga böcker.

Men det går faktiskt att, på ett ganska smidigt sätt, göra exempelvis VHS till DVD, något som underlättar all form av digitalisering av film. När man väl har gjort en film till DVD (oavsett från vilket format det varit innan; det kan till och med vara Super 8 t ex) så blir det i sin tur mycket lättare att på ett framgångsrikt sätt föra över den filmen till datorn. Och finns den väl i datorn kan man ju i princip göra vad man vill med den – skriva ut den i nya format, publicera online, redigera på olika sätt och så vidare.
Så glöm inte bort att det faktiskt går att spara och återanvända filmer som spelats in för år och dag sedan, oavsett vilket format de har!

Och det hör ju inte till ovanligheterna direkt att böcker hamnar på vinden, och andra prylar slängs in längst in i garderoben. Där kan de sedan ligga under flera års tid, utan att man ens har lagt märke till att de låg där. Och bara detta säger ju för övrigt hur mycket värde dessa prylarna har för en själv, det vill säga nästan inget alls.

Den kanske största nackdelen med att samla på sig prylar och gömma dem är att man inte riktigt har kontroll över i vilket skick de befinner sig i. Har man till exempel en riktig otur så kanske man hittar mögel på en av sina gamla barndomsböcker längst in på vinden. Något som väl inte känns särskilt kul i längden?

Det bästa är helt enkelt att försöka rensa ut så mycket det bara går och detta ganska så ofta. Ett annat alternativ är annars att försöka sluta köpa på sig nya prylar jämt och ständigt. Då slipper man kanske det där möglet på böckerna.

Så tur är det väl att vi då har semester i alla fall fem veckor om året, för annars ås skulle vi ju troligtvis aldrig få några foton tagna. Och inte så skulle man då varken ha en trevlig fotobok eller album att titta tillbaka i när man vill minnas de där härliga stunderna.

Och om v nu alla ska ha handen på hjärtat så vill vi ju alla hålla fast i de där härliga stunderna så länge som det bara går. Och det bästa sättet att faktiskt göra det på är ju att föreviga varenda liten stund som passerar en. Först då kommer man att ha en massa härliga minnen att se fram emot i framtiden.

Pusher-trilogin är en serie av tre filmer som utspelar sig i Köpenhams undre värld. I den första får vi möta knarklangaren Frank just när det börjar gå illa för honom. Han förlorar en stor del av sitt lager och blir skyldig knarkkungen Milo en stor summa pengar som han inte kan betala tillbaka. Efter det handlar filmen om hur Frank försöker fixa fram pengar samtisigt som han bollar sitt struliga privatliv och affärskompanjoner så gått han kan.

I del två blir huvudpersonen istället Franks gamla partner Tonny, och vi får berättat för oss hur hans vag fram till att få barn ser ut samtisigt som han försöker reda ut sin egen relation till sin far.

Den tredje filmen handlar om Milo, som får svårare och svårare att upprätthålla sin position i Köpenhamns undre värld i takt med att hans egna drogberoende blir värre och värre.

Det är tre mycket sevärda filmer. De är bitvis råa och hetsiga, men visar också på ett mycket bra sätt upp människorna bakom historierna man läser om i tidningarna. Hur det kommer sig att man hamnar i den världen och hur de ser på sig själva.